Jag är så lycklig

Kalla mej naiv. Kanske kommer jag örfila mej själv för följande rader så småningom, men barnmorskeyrket känns som ett kall på ett helt annat sätt än andra sjuksköterskeyrken.
Vill betona att även kall skall generera vettiga löner.
Jag har drömt om detta så länge och jag skulle kunna lyssna i evigheters evighet på när barnmorskor berättar om sina erfarenheter.
Det är nåt alldeles speciellt att ha det allra äldsta yrket i världen.
Det är nåt speciellt med att få vara med på människors största dag i livet och på att få se ett nytt barn födas.
Jag längtar, jag kan inte fatta att jag väntat så länge men jag tänker inte gräma mej över det utan bara njuta av att vara mitt i händelsernas epicentrum. Problem på vägen får jag ta då.
Det är NU det händer...

Jag är så himla pepp för det här.
Jag längtar. Längtar efter att bli klar och få börja jobba men längtar oxå efter att få börja läsa.
Lära mej, förkovra mej, få sätter tänderna i sådant som jag verkligen brinner för.
Jag längtar efter de där dagarna, kvällarna och nätterna när jag kommer att sitta å slå i böcker, stryka under, skriva anteckningar. Jag längtar efter salstentor och jag längtar efter att få komma ut på praktik.

Att jag kommit in, tryckt på ja knappen och att det äntligen... jag menar äntligen... händer är sååå häftigt.
Jag har faktiskt aldrig hört talas om en  barnmorska som ångrat sitt yrkesval.

Puss/ Asta